ÅÅÅHHHH! Det enda jag ser fram emot i livet just nu är inte möjligheten att göra vad jag vill som en ansvarsfull vuxen, utan att få gå ut med kompisarna och bli packad på torsdag, igen. Känner mig så arg och frustrerad. Som en djäkla tonårig Godzilla.

Hämtade ut ett Yves Rocher-pakey idag med ett sminkborttagningmedel som luktar aceton,. Jag sket i vilket och gnuggade in det i ögonen ordentligt.. På köpet skulle man även få ett rosa-glittrigt läppglans med pärlor på. Hem fick jag med mig någon spy-gul glittersörja som luktar kolasås. När jag frågade morsan om det var snyggt fick hon den där minen som säger "inte alls vackert, men jag säger något neutralt så min dotter inte tar livet av sig pågrund utav en läppglansfärg", typ.

Imorgon har jag filosofi. Jag vill ärligt talat hellre käka 10 kilo kött och ligga med magkramper en vecka än att gå på den lektionen. Varför valde jag filosofi? Är jag helt dj*vla dum i huvudet?

Filosofi är säkert ett skitkul ämne för vissa, men det är helt enkelt inte min typ av riskaka. Inte riktigt rätt krydda till min cornfilé.

De senaste tre veckorna har jag lyckats komma med undanflykter och skolkat utan att min mamma märkt.(Tror jag) Imorgon är frågan om jag går och sätter mig på ett berg i solen och läser, eller om jag tar bussen ut till landet och solar och käkar glass? (Sedan finns alternativ 3 - att jag faktiskt går på lektionen HAH! as if,...)