Hon är arg. Den är arg. Personen är arg. Johanna är arg. Jag är arg. Och jag kan inte förstå varför. Inte ens mitt rum känns som en fristad längre. Jag vill riva ned mina bokhyllor och krossa spegeln, skära sönder rullgardinen och mosa väckarklockan. Jag vill bara skrika! Det är helt sinnessjukt hur arg jag är, och jag inser själv att jag på någon sjuk nivå är ohälsosamt arg.
Men, imorgon börjar jag och Cissi med träningen igen. Får ingen slags träning numer annars. Jag tror att skuttandes runt i en timma tre-fyra ggr i veckan gör sitt. Jag behöver avreagera mig annars kommer snart min bild upp i rutan på Efterlyst då de undrar vem fan bruden i ballerinakjol är som valde att riva Regalskeppet Wasa och sedan gå lös med tvättmedel i sergelfontänen.
Jag är arg.
Jag är så arg.

Okej, nu blev jag ledsen istället. För nu spillde jag ut min burk med hundratals paljetter i form av stjärnor. De små färgglada skitarna ligger nu där nere på golvet och glittrar elakt mot mig.


Djävla stjärnor.