Jag går upp och ned för trappan för att träna inför Kebnekaise. Tyvärr blir jag väldigt andfådd efter två rundor för halsfluss-baktisarna sitter kvar och även fast pencillinet utkämpar en strid mot baktisrna inom mig kan de inte få dem att sluta äta upp min kondis.
Djäkla baktisar.

Min sjukdom(inte halsflussen utan den som jag haft sen sjuan) brukar ge med sig mot sommaren, men i år är det bara värre. Och det rent ut sagt suger, stenhårt. Inte nog med att självförtroendet då får en törn(Hey, man får acceptera det som hänt och försöka leva med det) utan jag går runt & är rädd för att någon skall märka.

Fan också. Jag vill inte påverkas, utan vara tuff & kaxig mot sjukdomen, men det känns som "Vem försöker jag lura? Du ÄR lite miffo, stå för det istället för att gömma det".
Djävla sjukdom.

Nu ska jag ta en match mot Tv-fåtöljen för att träna inför alla farliga möten med bergsgetter och sådant man kan stöta på uppe på Kebnekaise.

Ci sentiamo! Ciao.